RECENSIONER
OHNOTHING – H
Den danska electropop-duon OhNothing släppte den 29 juli sitt fängslande debutalbum “H” via Celebration Records och följer upp 2021 års EP “O”. Albumet “H” vågar jag säga är ett av de bästa jag hört hittills under året. Det musikaliska universum som syskonparet Annika och Jesper skapar och presenterar i 10 spår är något jag saknat, och blir lite besatt av.

Det är som man tagit det bästa från The Knife, The XX och Beach House, så har vi nyskapande, atmosfärisk och emotionell briljant electro/synthpop som stavas OhNothing. Jag behövde bara lyssna korta snuttar på de första låtarna när mailet landade i inkorgen, och jag fastnade direkt. Verkligen direkt. Inledande “Find You Again” fångar lyssnaren, man tappar nästan andan av den vackra värld man dras in i. En otroligt stark inledning, och en låt som blir en favorit hos mig direkt. Albumet rör sig mellan glittrande atmosfäriska ljudlandskap till mer industriella inslag, som i “Loose It” och mörka, nästan dystopiska “She Haunts Me”.
“The album is in general based on inspiration drawn from the world, and the people we meet, see or read about along the way“.
Annikas unika, sköra stämma möter Jespers multi-instrumentala talang där hårt och mjukt blandas, och kombinationen blir oslagbar. Lekfulla “Paradise and Pizza Night” är en låt jag fastnar lite extra för. Jag får nästan vibbar av MGMT i syntharna, där allt trots en fullspäckad ljudbild har sin självklara plats. Vi är kvar i liknande känsloläge i den discodoftande “On Repeat” som är en av de mer renodlade poplåtarna på plattan.

Efter att ha lyssnat igenom albumet från start till slut landar jag i att “Kick Me When I’m Down” är den låt som framkallar allra mest känslor hos mig. Jag hamnar på flera platser under låtens dryga 3 minuter. På en rökig underground nattklubb, i ett psykedeliskt svävande i yttre rymden och samtidigt är jag otroligt närvarande. När sista låten “At Your Time” börjar, känner jag genast ett vemod, ett vemod som man kan känna när något underbart har kommit till sitt slut. Låten skimrar i sin vackra dress av synthar.
Med “H” bjuder OhNothing in lyssnaren till deras drömvärld. Det är ett makalöst snyggt album fullproppat med både känslor och hög musikalitet, förtrollande och hypnotiserande ljudbilder som gör att jag sitter på helspänn för att inte missa en sekund. Om jag visuellt skulle beskriva det här albumet, så skulle det se ut ungefär såhär: tänk er den stjärnklaraste natten, med skimrande silverglitter bland alla stjärnor, och rosa moln som svävar runt. Ser ni det framför er? Tack för den utomkroppsliga upplevelsen med detta album. Lyssna på albumet här.
Skribent: Emelie Johansson
LERA LYNN – SOMETHING MORE THAN LOVE
Den 15/7 släppte den amerikanska artisten, låtskrivaren och musikern Lera Lynn sitt album ”Something More Than Love” via Icons Creating Evil Art. Uppmärksamheten kring Lera Lynn väcktes redan innan då hon skrev musiken till tv-serien True Detective.
På albumet får vi ta del av 11 välgjorda skapelser som tillsammans utgör en komplett musikupplevelse för lyssnaren. Soundet präglas av den snygga gitarren samt artistens säkra sångröst som sätter hög nivå på både stämning, sound och musikalitet. Jag får lite ”tidigare Laleh-vibes” över ett par av låtarna, exempelvis ”I’m Your Kamikaze” och ”You Are Not Your Own” vilket värmer gott hos mig. Det är mysigt, snyggt och kreativt. Det är även dessa två låtar som kommer till att bli mina favoriter.

Jag har haft albumet på rullande band här hemma nu från början till slut och slås av att kombinationen av låtarna verkligen är genomtänkt. Vi introduceras för musiken med låten ”Illusion” vars smygande toner och bas-klick känns som balsam för öronen. Artistens sångröst är förförande och byggs upp av stämmor innan låten växer av lekande rytmer och stiliga gitarrslingor. Jag stannar nyfiken från start till slut vilket är en utmärkt inledning som fångar mig. Jag vill ha mer.
Låtarna fortsätter att variera, briljera och intressera mig som lyssnare, vilket gör det speciellt svårt att fästa sig vid enstaka element. Det är helheten som är genidraget i Lera Lynns nykläckta album.
Albumet rundas av med låten “Eye In The Sky” som drar ner tempot och låter oss smälta allt vi precis har hört. Den släpiga gitarren myser med artistens sångröst och tillsammans med de pampiga men långsamma rytm-slagen blir resultatet mystiskt känslosamt. Albumets sista track gör det alltså självklart för mig att trycka på repeat. Lyssna på albumet här.
Skribent: Fia Skärblom
CUT CITY – LOST IT (ft. Sonny Kay)
När post-punk bandet Cut City släppte EPn “Absolutes” 2020 blev låten “Utopia, 1974” en av mina mest spelade låtar privat från band jag skrivit om på magasinet. Nu är bandet tillbaka med den euforiska rocksingeln “Lost It” som släpptes den 22 juli, även med tillhörande musikvideo.
Jag minns när jag skrev om EPn “Absolutes” att Cut City är Sveriges Interpol. Det tänkte jag säga igen, det står jag fast vid, men nu har vi blandat in en skvätt White Lies i nya singeln. Men nog om musikreferenser, även om jag tycker det är så himla kul. “Lost It” är euforisk, storslagen och vemodig på samma gång. En oerhörd smakfull kombination om ni frågar mig. Det är tung bas, glittrande gitarrer och rå, distad sång där man dras mellan det industriella och snudd på underground arenarock. Är det ens ett begrepp? Om inte, så är det det nu. “Lost It” är samtidigt svävande i den förlösande refrängen som man bara vill ställa sig mitt ute och skrika ut till.
En vecka efter singelsläppet kom även tillhörande musikvideon regisserad av La Mano Oculta. En video som är inspelad i sann DIY replokals-anda. Vad passar inte bättre för denna typ av musik än just det. Känslan av att man står precis bredvid bandet och är med på varenda ton. Jag blir alltid lika glad när band släpper sådana här typer av musikvideor. Det är opolerat och in your face, precis som låten är. Lyssna på singeln här.
Skribent: Emelie Johansson
RAINDEAR – RUSH
Raindear följer upp den internationellt uppmärksammade singeln “Howl” från tidigare i somras, med en uppföljare som nästan inte kunde varit mer önskvärd. Den 25 augusti släpps singeln “Rush”, som enligt artisten själv är en låt om en konstnärs ständiga kamp.
I början av sommaren gav hon oss singeln “Howl”, det första släppet efter tre års uppehåll, som fick oss att jubla och tappa hakan. Och nu är Raindear tillbaka, med återigen en magnifik käftsmäll till singel. Men inte bara att låtarna är häpnadsväckande i sitt sound och framförande, texternas viktiga innebörd är även ett av Rainderas starkaste kort. “Rush” ger en röst till konstnärer som gör uppoffringar för konsten, främst riktad till människor som tar konst och kultur för givet utan att tyckas förstå den ständiga kamp som en konstnär genomgår:

“Rush är min senaste pik mot systemet och en sorts anthem till att fortsätta orka kämpa. Det är en låt jag skrivit till alla oss som sitter i samma båt, som genom att ha valt denna livsstil tvingas offra så mycket saker i livet. Jag kan ofta uppleva att icke-kreatörer tar konst för givet, och det är en konstant frustration eftersom vi konstnärer bara försöker göra världen till en bättre plats för alla, och så möts vi ständigt av oförståelse och inte sällan rent kulturförakt. Jag vill att människor ska öppna ögonen, för vissa vägval innebär ett livslångt offrande“.
Raindear slutar aldrig att hänföra lyssnaren med sin mörka, alternativa synthpop. “Rush” är suggestiv, mörk och tung som bly, men samtidigt vacker och lätt som den soligaste sommardag. De österländska tongångarna sätter prägeln på låten, och med mixen av den råa synthljudbilden och pulserande basen skapar det en smakfull synergi. Den till största delen instrumentala refrängen där endast få sjungna ord framträder gör refrängen än mer kraftfull.
“Rush” är lika elegant som viktig i sitt budskap, och Raindear framför låten med en trovärdighet och kraft som känns ända in i benmärgen. Lyssna på singeln här.
Foto: Isabell Wedin
Skribent: Emelie Johansson
MUSIKVIDEO

Malmökvartetten i The Ohnos släppte under sommaren deras senaste album “Waving from Hades”, där vi finner den tveklösa rockdängan “Desert Dreams” som bandet i början av juli släppte musikvideon till. Gruppen, som mixar 60-tals garage, 70-tals punkrock och 90-tals indiepop, var i Spanien under turné och passade även på att spela in material till musikvideon för att få den rätta öken-känslan som titeln hintar om.
I sann DIY-anda, med antal besökta platser runtom i Spanien kommer dom hem med en video som enligt oss väcker en lekfullhet och bjuder på spännande miljöer. Det blir en fantastisk kontrast med bandets rockimage och råheten i låten med de vackra, soliga miljöerna som faller oss väl i smaken. Och hela DIY-grejen, handkamera-känslan och det opolerade, gör att det känns som att man nästan är en i gänget och har precis lika kul som det ser ut.
Foto: Jonas Persson
Skribent: Emelie Johansson
TINSEL TIPSAR

NAMELLE – WHO’S KEPING SCORE
Den 1 juli inledde den elektroniska popartisten Namelle sommaren med singeln “Who’s Keeping Score”, efter att nyligen ha kommit hem från L.A där hon skrivit låtar åt andra artister. Namelle EP-debuterade under 2021 och har sedan dess släppt hit efter hit som blivit väl mottaget av en alltmer växande publik. Signad på skivbolaget Loudkult, nalkas nu en kommande EP, där hon i maj släppte första låten från EPn “Like It Better”, och nu har vi även fått nästa smakprov.
“Who’s Keeping Score” ger sanna, ungdomliga sommarvibbar. Jag hoppas att ni har lyssnat på denna i sommar? Om inte, så finns det en liten bit av sensommaren kvar. I sin snygga enkelhet med modern pop-produktion är det här en låt som går att applicera i många sammanhang, varför inte som soundtrack till en ungdomsserie. Där finner jag mig när jag hör “Who’s Keeping Score”. Det är också ett intressant vemod som ligger över låten som gör att jag hajar till lite extra för harmonin och melodin i refrängen. Det mjuka i verserna som möter de kaxiga, moderna Britney Spears-refrängerna gör mig som lyssnare både nostalgisk men det känns samtidigt nytt, fräscht och helt 2022. Lyssna på singeln här.
Skribent: Emelie Johansson

POOLS – RONEHAMN
Ett av de mest intressanta släppen från juli månad från indiescenen var utan tvekan POOLS EP “Ronehamn”, som släpptes den 1 juli via Something Beautiful Recordings. Och efter det uppmärksammade albumet “You & Us” från 2021, som vi även det recenserade, fanns inga som helst tvivel om att kommande musik från den alternativa Americana/folkpop-duon som nått runtom i Europa med sin musik, skulle vara minst lika magisk.
EP:ns fem spår är inspelade i och inspirerade av hamnsamhället Ronehamn på sydöstra Gotland, och för att fånga den råa äktheten i musiken är låtarna inspelade i en och samma tagning. Och visst gör det sig allra bäst för deras musik, det får man som lyssnare verkligen uppleva. Redan vid inledande “When It Comes” har duon min fulla uppmärksamhet. Med endast sång och ett försiktigt gitarrspel känns låten i sin enkelhet så bombastisk. Jag förs till en annan värld, dras in i deras historia och vidare hör jag “Between the Scenes” som andas en aning mer Americana, på deras vis. Här får vi också inslag av blås som höjer låten ännu en nivå. Titelspåret “Ronehamn” är ett stycke instrumental perfektion, det enda jag skulle vilja ändra här är att det skulle vara längre än sina 1:38 minuter.
Hela EPn andas ett sagolikt lugn, en orörd natur, ett väsen. Den vackra, avskalade “The Finest Sort” och avslutande “Day Finds a Day” med steel guitar och desperat sång är i en klass för sig. Känner ni lugnet, känner ni tårkanalerna hålla emot, ser ni gåshuden längs armen. Det är POOLS EP “Ronehamn”. Lyssna på EPn här.
Skribent: Emelie Johansson

SJANA RUT – UNBREAKABLE
Den 1/7 släppte den isländska artisten och låtskrivaren Sjana Rut sitt mycket känslostarka album ”Unbreakable” som även är en del två av hennes berättelse då hon förra året släppte albumet ”Broken” som inleder hennes historia. Detta konceptalbum som hon skapat behandlar ämnet sexuella övergrepp mot barn.
Vi blir bortskämda med en låtskatt på 17 magiska spår på ”Unbreakable” som greppar tag i varenda cell i kroppen på så många olika sätt. Det är hoppfullt, kraftfullt och medryckande. Jag var beredd på något väldigt sorgligt och tungt med tanke på lyrikens bakgrund, men jag fylls av alla världens känslor vid lyssning. Musikskaparen har lekt med flera sorters ljudbilder, genrer och influencer och åstadkommit ett eget sound som tillsammans med lyriken blir en 10/10. Det finns så mycket musikaliska och smarta detaljer att mysa in sig i.
Jag fastnade snabbt för både ”Golden”, ”I hope you’ve changed” och titelspåret ”Unbreakable”. Det är ett riktigt välgjort och snyggt album det här som innehåller både styrka, kaxighet och något bräckligt. Det kommer definitivt bli en stor favorit under den tidiga hösten. Lyssna på albumet här.
Skribent: Fia Skärblom

MORABEZA TOBACCO – TOUCH YOU
Stockholmsbaserade drömpop/chillwave/lo-fi duon Morabeza Tobacco är tillbaka med sitt andra släpp för i år, den retrodoftande, discoflörtande singeln “Touch You” som släpptes den 5e augusti via Roxy Recordings. Singeln är ett smakprov på kommande albumet “Shadow of The Cherry” som släpps senare i höst och blir uppföljaren till det hyllade självbetitlade debutalbumet från 2019.
Vår första kontakt med duon var singeln “Temperature” från tidigare i år, och redan där hade dom oss på fall med sin stilrena, lo-fi disco/funk. Men tillbaka till “Touch You”. Med de onekliga 80-tals influenserna i en sensuell ballad med funkbas och en ljudbild som präglas av analoga synthar är det här en låt som direkt tar en till ett visuellt stadie av neon, pastell och fluffig inredning. Audiellt är det silkeslen sammet för öronen. Här skulle jag vilja använda det urtvättade talesättet Less is more, för det är precis vad det är. En enkel produktion med sången i fokus, inlindat i den mjukaste bädd av synthlandskap och en catchig refräng. Det är allt som behövs och det känns självklart. Vad Gustav och Vanilla som utgör duon gör tillsammans kan nog bara beskrivas med två ord: genial pop. Lyssna på singeln här.
Foto: Erik Pousette
Skribent: Emelie Johansson

MELINA SABET – BROKEN HEARTED BITCHES CLUB
Den Göteborgsbaserade låtskrivaren och artisten Melina Sabet gjorde den 1 juli singeldebut med den charmiga, laid-back “Broken Hearted Bitches Club” som sprider den perfekta avslappnade lounge-stämningen över sensommaren.
Melina satte avtryck direkt med denna debutsingel. Med hennes behagliga R’n’B/pop och en säregen röst som man lägger på minne, blev det här en låt som jag kom att gilla mer och mer under tidens gång. Efter bara min första lysnings så la sig låten någonstans i mitt bakhuvud och jag kunde gå och nynna på den lite från ingenstans då och då. Bara det är väl ett gott betyg på en stark debut? Melinas sätt att skapa sitt egna sound med sina musikaliska influenser i “Broken Hearted Bitches Club” får det att låta lyxigt, men bekymmerslöst. Låten är utsmyckad med flera intressanta element bland de släpiga trummorna och mjuka körerna, bland annat ett oväntat gitarrsolo i den sockersöta och välproducerade ljudbilden. “Broken Hearted Bitches Club” blandar både modern och klassisk soul/R’n’B-pop och resultatet blir ett intresseväckande sound och artist att hålla ett extra öga på. Lyssna på singeln här.
Skribent: Emelie Johansson

SOFIA KISTNER – BRING ME UP
Den 27/7 släppte den 21-åriga musikskaparen Sofia Kistner sin EP ”Bring Me Up” där hon knöt ihop påsen efter sina tre tidigare singelsläpp. Med EPn vill Sofia förmedla hur viktigt det är att hålla de personer som får en att må bra nära.
Artisten har skapat en väldigt fin och välarbetad EP med en genomtänkt och varierad låtlista. Hon har blandat liveinstrument, coola produktionsdetaljer och drömmiga ljudlandskap för att få till en smart och snygg helhet. Min favoritlåt på EPn blir absolut ”You Bring Me Up” som även är titelspåret. Melodislingorna och den pampiga ljudbilden som präglas av mycket stråkar fastnar hos mig starkt!
Med sin unga ålder briljerar hon med sin kreativitet och vi är spända på att få se hur långt denna artist kan gå. Lyssna på singeln här.
Foto: Mårten Levin
Skribent: Fia Skärblom

SAND & HALLANDER – PÅ VÅR BALKONG
Den 29/7 släppte singer/songwriterduon Sand & Hallander debut-singeln ”På Vår Balkong” som är den första av flera innan det väntas albumsläpp 2023. Duon har enats av sitt låtskrivarhantverk och inspireras av storheter som The Beatles, Joni Mitchell och Paul Simon och deras 60 & 70-tals sound.
Jag tog min första lyssning av låten samtidigt som jag läste det medföljande pressmeddelandet och log för mig själv då jag höll med om varje skriven rad. Det är SÅ mycket 60-tals singer/songwriter-vibes i både ackordföljder, trumslag och stämsång, som sedan flörtar starkt och tydligt med 70-talets experimentella musik-detaljer. Det är otroligt charmigt och upplyftande det här! En riktig feel good-låt som öppnar upp intresse, hopp och nyfikenhet för vad som komma skall. Helt enkelt en strålande debut från Sand & Hallander! Lyssna på singeln här.
Skribent: Fia Skärblom

ARNY MARGRET – SNÍGLAR
Den 4/8 släppte den isländska artisten och låtskrivaren Arny Margret sin singel ”Sníglar” via labeln One Little Independent. Och detta kan nog vara något av det vackraste jag fått höra på länge.
Denna fantastiska, hjärtskärande och bräckliga låt lämnade mig helt trollbunden. Arny Margret har en sångröst som så varsamt omsluter hela kroppen redan vid första lyssningen. Hennes vibrato som får klinga ut på helt rätt ställen, färgningen i hennes röst som leverera lyrik på ett magiskt vis och den klara tonen blir en klockren 10/10. Sången får lysa och kompletteras av avskalat arrangemang med ett mysigt och stämningsfullt gitarrplock och lekande, ljusa och drömmiga toner från pianot. Ljudbilden är uppbyggd av produktion som behåller den lugna, vackra, glittrande och filmiska känslan. Det här vill jag ha på ett helt album. Det blir definitivt ett av mina soundtracks för den stundande hösten. Magiskt bra, Arny Margret! Lyssna på singeln här.
Skribent: Fia Skärblom

MELBY – MUSIC SHOULD FEEL
Den 24/8 var Melby tillbaka med en i vanlig ordning grym singel. Låten heter ”Music Should Feel” och har gått på repeat om och om hos mig sedan jag öppnade mailet. I höst väntas deras andra albumsläpp och ingen är gladare än oss på Tinselredaktionen, då vi haft ett gott öga för denna Stockholmskvartett redan sedan tidningens start.
Detta låtsläpp är överlag helt otroligt bra, men jag vill trycka extra på hur välproducerat det är utan att på något sätt kompromissa med känsla och karaktär. Soundet är behagligt, mysigt och kreativt på samma gång, vilket gör att det blir svårt (i princip omöjligt) att lyssna sig mätt bra. Jag blir särskilt svag för blåsinstrumenten som då och då tar fokus och sätter en magisk dynamik på låten. Rytmerna sprider sig ner till höfterna och jag diggar med, myser och känner med varje ton. Det här min vänner är så bra! Lyssna på Melbys nya singel ”Music Should Feel” och tagga igång inför kommande album. Det gör minsann jag! Lyssna på singeln här.
Skribent: Fia Skärblom
EYES ON
Sötnos – Pancakes Nervous City Nervous Self – Pool of Me Nicole Cassandra Smit – Third in Line Solfrid – Talk About It John Riggebo – En Missnöjd Man Är Tillbaka Martin Inghart – Nektar Poly – I Would Rather Sing Jean Root – Fall Through The Mary Onettes – What I Feel In Some Places Josefine Landelius – Somewhere Far Away Wilma Saga – I Feel Good Jakob Lindhagen – Tomorrow