Berlinbaserade svenska musikern och indiepopartisten Emma Elisabeth gör sitt andra singelsläpp för i år, “Tray Full of Ash”, som blir ett smakprov på kommande albumet ”Some Kind of Paradise” som släpps i februari 2022 via tyska skivbolaget Cloud Hills.

Emma Elisabeths 70-tals inspirerade, svävande indiepopmusik har tagit henne runtom i världen, med stopp i London, Paris, USA och Japan, men till slut stannade hon i Berlin, efter att ha blivit introducerat till ett musikförlag som signade henne. Att Emma Elisabeths melankoliskt skandinaviska underton i sin musik på bara några år nått utanför Sveriges gränser är vi faktiskt inte så förvånade över. För det här känns både internationellt och hemmakärt.

“Tray Full of Ash” smyger sig på från start med mjuka synthmattor och dovt gitarrspel. Trummorna som håller pulsen från början vittnar om att det kanske inte blir en ballad som man vid första lyssningen kan tro, utan det växer i ett bekvämt crescendo och som likt en blomma slår ut, så får vi en fantastisk poplåt. Emma Elisabeths sköra röst svävar som på moln och melodierna är så makalöst snygga. Och då pratar vi bara versen. Refrängen blir snäppet popigare och här får vi en melodi att haka upp oss på – för den sätter sig direkt.

Texten handlar om att hålla fast vid det förflutna för länge, så länge att det förhindrar dig från att leva i nuet

Jag gillar det monotona i låten, det malande, matande, tamburinen som stadigt följer med i stort sett hela låten. Det är en rak fram-output samtidigt som det känns laid-back, och det är kombinationen av arrangemangets stadiga komp och den luftiga sången som utgör denna perfekta mix. Jag vill blunda och lyssna på låten i mina hörlurar när jag åker bil på natten. I den sinnesstämningen hamnar jag när jag hör “Tray Full of Ash”, och det för mig är trygghet, äventyr och nostalgi. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som gör att jag blir så uppslukad av denna låt, den är som ett väsen.

Foto: Damian John Harper