Indiepopartisten Petter Seander är tillbaka med sitt självbetitlade fjärde album och har under slutet av 2020 och våren 2021 bjudit på smakprov från plattan i form av fyra gitarrbaserade, dansanta och tänkvärda singlar. Igår den 15 april släpptes hela albumet – och vilken rivstart på våren!

Petter tog ett uppehåll från musiken fram till 2018, efter att ha debuterat som artist under 2010 med albumet “The Denial of Me, Myself & I”. Singlarna till den aktuella plattan har bland annat spelats på Sveriges Radio P3 och fått lovord från olika musikbloggar och tidningar. Det märks att det har varit en längtan till albumet, som nu får se dagens ljus och nå lyssnarens öron. För Petter är en sann berättare som väver in sina historier i poparrangemang och sound som är tidlösa, catchiga och välgjort från första till sista ton. Med sig i bandet har han Daniel, Otto, Hannah Smallbone, Marcus Admund Funck och Joel Karlsson.

Plattans energipiller till inledande låt “Can’t Fake It Anymore” sätter stämningen direkt med studsiga trummor och analoga synthmelodier, och visar på hela albumets kärna, att sträva framåt. “Friends Forever” har ett sånt där härligt 70-tals sound i hela arrangemanget och som är full av härliga melodier, som är en av Petters styrkor, som sätter sig direkt i huvudet.

Vidare kommer den grooviga “Everybody Out of the Water” med en perfekt basgång och trummor som gör att du bara vill dansa. Och låtens karamell kommer i sticket med rikligt distade gitarrer i ett slags breakdown, och det blir ett oväntat inslag som presenteras. Det är så mycket intryck och min gitarrälskande musikhjärna njuter till fullo. Låten tar sig från ett groovigt tillstånd till ett tyngre headbanging-tillstånd. Bara wow!

Albumets första singel för 2021 “Sea Salt Tears” är rent utav en hit. Vem längtar inte tills att höra denna riviga dänga live? Om ni lyssnar så förstår ni vilket ös det kommer skapa framför scenen. Det är hundra procent från start med snabba trummor och synthslingor och på sina knappa 2 minuter ryms det så mycket text och innehåll som Petter berättar.

Andra hälften av albumet inleds med “Lights” som tar ner tempot med akustisk gitarr, stråkarrangemang och intim sång, och med kicken från trummorna ligger pulsen fortfarande stadigt. I samma sinnesstämning är vi i “Like Georgia O’Keeffe” som i sitt fortsatta intima sound men grooviga, laid-back känsla ger oss en varm och omfamnande kram. Det är värt att nämna i varje låt att melodierna är av högsta klass, men här är mina öron spetsade extra mycket i det intressanta arrangemanget. Jag vill sätta låten på repeat hela dagen.

Snart når vi albumets sista låt men först bjuds vi på den mysiga “Echoes” som är country-folk-inspirerad. Här framträder Petters berättande texter lite extra. Sista låten “All We Know of Heaven” knyter samman hela denna fantastiska musikupplevelse som albumet gett oss, med sin dansanta, ösiga och glada output. Här får vi också höra saxofon som grädde på moset, när vi trodde att vi hade fått allt redan.

Hatten av för denna starka platta, som är ett sant musikaliskt verk, både textmässigt och musikaliskt.

Foto: Henrik Eksvärd