Den uppmärksammade indiepop-trion ViVii som har nått stora framgångar internationellt på bara dryga två år är nu singelaktuella med ”One Day”, som släpptes i onsdags. Emelie från Tinsel Music Magazine pratade med Emil Jonsson från bandet om den nya singeln, det kommande albumet, vilka framtidsplaner bandet har och lite tillbakablickar från deras karriär.


Ni släppte senaste singeln “One Day” i onsdags. Hur har låtskrivarprocessen varit och hur kom den till?

Jag tycker det är svårt att minnas exakt. Vi är tre stycken som har sina minnen från det. Jag förmodar att det var Anders som hade riffet som gitarren spelar. Man har ju sådan förkärlek till mycket olika musikstilar, och olika eror i musikhistorien. Men jag tror att denna är mycket utifrån mycket gammal britpop som vi gillar, typ Suicide och The Clash. Det känns som det osar mycket det där med stora chorusgitarrer som vi har en förkärlek till. Jag tror det var utifrån det soundet som vi hade i bakhuvudet. Det är oftast Anders, som är multiinstrumentalist, när han lirar så reagerar jag och Caroline på det och så gör vi något utifrån det. Vi byggde låten utifrån den gitarrslingan och så sitter vi ihop och så kommer melodi och text och allt sånt. Så vill jag minnas att det var den kom till. Melodin i låten är också en gammal melodi som vi haft, som vi också haft innan vi gått upp på scen och spelat, som vi sjungit på. Den kom till på något tak på en USA-turné innan coronapandemin.

Jag tycker oftast att när vi skriver musik tillsammans så har man en låt helt plötsligt, så vet man inte riktigt hur det går till. Alla är med och skriver och bidrar, och helt plötsligt sitter man där med en låt.

Vad är budskapet ni vill förmedla till lyssnaren med den nya singeln?

Man skriver text utifrån något man oftast vill förmedla där och då. Det jag tycker om är att en del verkligen vill skriva om något speciellt eller ha sagt med den texten. Men jag tycker samtidigt när jag lyssnar på musik och text så gillar jag att inte veta vad upphovspersonen tänkt när jag lyssnar. Det kan betyda något helt annat för mig, än vad personen som skrivit det har tänkt. Det är mer lyssnarens uppfattning om vad den betyder för en. Vi hade någon typ av aning om vad vi ville förmedla när vi skrev låten, men vart det kan ta lyssnaren är upp till var och en. Det är inget viktigt budskap så, men för mig är det något bitterljuvt, somrigt, relation, eller vinter eller vad som helst. Jag vill främst åt känslan.

Vi alla vill åt i naiviteten i låten

Vad betyder “One Day” för er i bandet?

Jag tycker att det är en enkel låt i sin uppbyggelse och struktur, nästan lite dansbandsbas i det. Jag gillar att den är enkel och rätt upp och ner. Den känns naiv, på något sätt. Det är en naivitet i musicerandet. Sen är det mycket grejer som inte är enkelt, men låten i sig är rätt upp och ner. Vi alla vill åt i naiviteten i låten, och en melodi som är fin, och som känns på rätt ställe.

Ni spelar ju drömsk, nostalgisk retropop. Vilka är era största inspirationskällor i er musik?

Det är oftast mycket instrumental musik, och tysk techno, vilket vi alla gillar, typ Stephan Bodzin. Sen är det mycket 60-tals pop som vi alla är betuttade i på något sätt. Sen har vi alla våra håll och kanter vi kommer ifrån musikaliskt. Elvis för mig till exempel har varit någon slags vägvisare, medan Anders är cellist i grunden och Caroline är uppvuxen i en klassisk musikfamilj och kommer från den bakgrunden. Men det är det klassiska melodispråket som för oss samman.

Det är som att man tar en tablett och så somnar man, sen har man en låt klar när man vaknar

Nya singeln “One Day” är er fjärde singel från det kommande albumet som släpps i maj. Vad kan lyssnaren vänta sig av nästa platta?

Förhoppningsvis tycker dom att det är bra musik och att det känns igen, tror jag, en del i alla fall. Vi skrev ganska mycket låtar inför den här skivan. Man kommer in i perioder där man skriver, och hittar nya ljud och instrument, och in i sjok där man skriver 3-4 låtar som går hand i hand. Nu håller vi precis på och sätta albumet, och det är ännu en resa, resa nummer två, om man ska räkna första skivan som resa nummer ett. Låtarna på nya plattan känns väl igen från den förra, och vi tar oss igenom ett landskap som man känner igen sig i. Men det finns några nya element också. Man letar alltid efter melodierna i sången, så de finns där som en grundpelare, som är ViViianskt på något sätt.

Hur har skapandeprocessen kring albumet varit?

Det är oftast att vi träffas en gång i veckan och skriver musik, då vi alla har jobb och familj. Men det som vi får ut av det, än om man bara suttit hela dagar i studion, vilket vi aldrig gjort, är att vi gör det på några dagar. Det som vi gör när vi träffas innebär att man har någon slags press på sig, att vi gör någon låt per gång vi ses. Alla har sina idéer på sina håll, men när vi ses tillsammans så börjar man spela upp det man spånat på själv och så känner alla för något och så blir det något av det. Det är som att någon knackar en på axeln för att få något gjort.

Det har varit väldigt kreativt med någon som hänger över axeln på en, men det har fungerat väldigt bra för oss, och det är en positiv känsla av att behöva bli klar. Alla vi är högsensitiva på det sättet, så när vi är tillsammans känner vi oss trygga så blir det som en positiv stress. Vi vill ha klart en låt, och skriver en låt i veckan, och det är så vår skapandeprocess ser ut. Anders producerar sedan upp låtarna på sitt håll. Så länge vi stänger in oss i en studio så händer det någonting. Det är som att man tar en tablett och så somnar man, sen har man en låt klar när man vaknar.

Kommer vi få mer smakprov från nya albumet innan det släpps?

Det kommer faktiskt en till singel innan albumet, och sen kommer vi släppa ett fokusspår på albumet. En av låtarna vi släppte ligger på A-rotation på en radiostation i Tyskland. Att inte få spela nu är så tråkigt på grund av pandemin, samtidigt som det är så tråkigt att vi inte kan göra någonting. Vi har massa låtar, och man är sugen på att komma ut och spela.

Det var jättestora namn och vi är några nobodies från Sverige som kommer dit och spelar

Ni hade ju en spelning på Slaktkyrkan inbokad i höstas, men som i sista stund blev inställd på grund av hårdare restriktioner. Har ni några nya datum för spelningar inbokade under året? Kanske en albumturné?

Den spelningen kommer att bli av, för den är slutsåld efter det antalet som går där. Den ligger inne och väntar, men jag vet inte när den blir av. Vi har ett datum satt, men jag vet inte riktigt när, det kan vara i mars eller något sånt. Vi är så peppade för att spela upp vårt nya material.

Vad är ert bästa konsertminne hittills?

Vi har gjort några roliga spelningar, vi gjorde en i Hamburg på Reeperbahn som var väldigt kul. Men för mig var det roligt att få spela i USA-svängen, Seattle bland annat. En av mina favoritspelningar var i San Francisco, och även i Las Vegas på Life is Beautiful, en jättestor festival. Det var jättestora namn och vi är några nobodies från Sverige som kommer dit och spelar.  

Upplever du att det är någon skillnad mellan att spela i Sverige och utomlands?

Jag kan gå utgå från mig själv och känna att spela utomlands är väldigt befriande. Jag känner ingen där, ingen vet vem jag är. Det är mer ens inre resa att man känner sig fri. Jag kan vara olika på scenen varje kväll, om jag vill. Jag kan gå med känslan som är där och då och man känner sig obunden. Inte det att man är obunden annars, men det är en frihetskänsla att komma till en annan stad eller land och spela. Som i Tyskland är dom mer vana att gå och se på livemusik. Folk är vana att gå och ta en öl och titta på ett band. Det är mer casual på något sätt, och mer van publik. Jag upplever att det är generöst också, från dom som är på spelningen. Jag kan uppleva att den här jante-grejen blir extremt tydlig, och den rann av när man drog till USA, där det inte finns någon. Och när man kommer hem till Sverige igen så infinner den sig direkt.

Allt känns som det blivit som en varm kram

Ni har ju nått stora framgångar utanför Sveriges gränser sedan debuten 2018. Hade ni väntat er detta när ni startade bandet?

Helt ärligt så känner jag att allt med det här bandet ser jag som en stor bonus. Jag förväntar mig ingenting. Man är olika där, men allt känns som det blivit som en varm kram. Man är bara glad att folk lyssnar på musiken. I sig är det så att bästa stället är när vi är tillsammans och gör musik, och när vi är ute och spelar och folk kommer förbi, man blir glad av det.

Vad har ni för framtidsplaner härnäst?

Där vi är nu, så kan allt ta slut när som helst. Jag tror att vi alla tänker att vi släpper musik och vi tycker det är kul. Vi har en EP klar efter albumet, om det skulle vara så, och vi vill fortsätta släppa musik. Allt är så som det är, man vet inte hur länge pandemin ligger i. När det här började så tänkte jag att detta kommer ta lång tid. Folk som håller på med musik, som det är idag med alla streamingtjänster och skivförsäljning tidigare, så lever man ju på att spela live idag. Nu kan man inte göra det på samma sätt. Det blir intressant att se hur musiksommaren blir, om det blir något i år. Alla som gör nytt nu, kanske inte får plats på de andra festivalerna för allt skjuts upp, och de redan bokade artisterna för förra sommaren är bokade i år. Det kanske blir en explosion när det släpper, och alla vill gå på konserter igen.

Foto: Alexander Antser