Indiepoparna John Död är tillbaka med den nostalgiska, 80-talets hoppfulla och stora synthlandskap-inspirerande popdängan “Någon Dag” som släpps idag den 5/8. Singeln är en av tre som kommer under året, och våren 2021 är förhoppningarna att de ska släppa en EP.

Och just nostalgisk är ett mycket bra ord för “Någon Dag”, för här finns det tydliga referenser till 80-talets storhetstid och en trygg igenkänning i soundet. De har lyckats fånga alla element och soundet, med ett malande trumbeat och distade pukor i trumfillsen, disco-flörtande bas, rytmiska synthar, glada kompande el-gitarrer dubbade på syntharna och melodier och harmonier från en svunnen tid.

80-talets ljudrum är ett spännande kapitel i musikhistorien. Det finns något hoppfullt och nästintill vulgärt i de uppskruvade mainstreamlåtarna från tiden. Det är en fantastisk källa till inspiration och sätter guldkant på vår indiepop. Under en lång tid har vi nosat i krautrocken som inspirationskälla och dragits till dess statiska molande. På många sätt är “Någon Dag” en reaktion mot denna tidigare referens. Med denna singel har vi istället betonat lekfullheten och det ljuva i en dansant poplåt.

Här finns så mycket glädje, förtjusning, lekfullhet och optimism. Men det allra bästa partiet är ändå sticket med glittrande synthar och en melodi som är otroligt storslagen men samtidigt så enkel och självklar, som sedan övergår i en slags instrumental refräng/solo-del. Här visar John Död att man vågar leka med instrumentala partier, låta musiken tala, så som man gjorde mycket förr i tiden. Det finns så mycket som väcker intresset i hela låten men här är klimaxen, och jag blir nästan lite lyrisk.

“Någon Dag” är utan tvekan en av de bästa releaserna under 2020. Är det något vi behöver under detta svåra år så är det en låt som denna, som bringar hoppfullheten tillbaka i oss.